Ja idag så ringde det på porttelefonen... Händer inte så där på ren pin tjiv, så jag tänkte att vad fan, jag svarar: "Ja, det är xxx".

I en förvrängd burkröst från fyra våningar ner: " Ja hej xxx det är  vi frånskrammelskrammel skrammel!"

Naturligtvis tänkte jag, jag har ju glömt att skrammel skrammel skrammel skulle komma idag. Tänker verkligen: "Gud, hur kunde jag glömma det!" o släpper in dem. Men... jag står kvar vid dörren, glömmer mig kvar, det är kortslutning i hjärnan vid detta laget, för vem i helvete skulle komma idag, o varför kommer jag inte ihåg det? Upp för trappan kommer två ynglingar, till synes rökare, för de var väldigt andfådda. MIn kommentar till dem är:" jag hörde inte var ni var ifrån?" de visar legitimation o jag bestämmer mig i min lilla värld för att detta är en marknadsundersökning." De kommer in o börjar snacka... tycker att de har konstiga frågor, tycker att de är lite konstiga...Frågor om årtal, jag svarar plikttroget på det de frågar efter. Funderar lite på om man ska bjuda på kaffe eller inte. Har lite bekymmer med att förstå varför det sitter två blonda ynglingar i mitt kök en fredag kl 12.00, utan skor på sig...

De visade en bok o nu börjar jag hänga med... nä tack, jag vill inte köpa någon bok...

jag har aldrig sett två personer försvinna så snabbt ut någonsin.